Kan man vara social med autism?

, , Leave a comment

Ja, personer med autism kan absolut vara sociala, även om de kan ha svårigheter med social interaktion och kommunikation. Autismspektrumtillstånd (AST) påverkar människor på olika sätt och i olika grad. Vissa personer med autism kan ha svårt att förstå sociala signaler eller att tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck. Andra kan ha svårt att inleda eller upprätthålla konversationer eller att hantera sociala situationer som kräver snabbt tänkande eller anpassning. 
 
Trollet inom mig har många goda sidor och några dåliga, mitt sociala handikapp är nog den mest utmärkande dåliga sidan. När jag var i tjugofem-årsåldern så var jag 100% säker på mig själv och vem jag var. Tyvärr så har trollet ofta väldigt dålig självkännedom. Jag trodde jag var den sociala medelpunkten när något hände, vilket i sig kanske var sant men inte på det sätt som jag trodde då.

Istället för att vara den där trevlige ynglingen som charmar alla, som jag trodde jag var, så upplevdes jag antagligen som den där buffliga som inte tvekar att trampa dig på tårna för att få ett finger med i det sociala spelet. Att ständigt avbryta din historia eller berättelse för att få ljuset på mig har vart en röd tråd i mitt liv. Det är en ganska hård verklighet att vakna upp i när man 15 år senare inser hur många man egentligen trampat på tårna. Att jag över huvud taget har någon kompis kvar som kan tänka sig att samtala med mig är för mig en gåta men dom kanske ser bortom mina brister och ser mina goda sidor i stället. Ni som känner er träffade så ber jag om ursäkt för mitt beteende och vill samtidigt tacka för ert tålamod. Nära vänner och vänner som vill vara kvar i min närhet har jag inte haft speciellt många av.

Vad har då insikten av hur jag är förändrat mig? Idag så biter jag mig i tungan och är antagligen betydligt mera tystlåten än vad jag var tidigare. Att möta nya människor som jag tyckt har vart en enkel sak har i stället blivit något svårt. Jag funderar oerhört mycket på vad jag kan säga och hur, men lika fullt så hänger kanske inte min hjärna med jämt så det blir fortfarande tokigt. Däremot så har jag blivit bättre på att inse att det kanske beror på mig och ber betydligt mer om ursäkt idag. Att föra ett spontant samtal med någon man träffar på gatan blir tyvärr idag fort väldigt stelt och tråkigt då jag har börjat hålla det mesta inom mig.
 

Jag har vart en person som har skapat väldigt många ytliga kontakter men idag så känns det rätt så meningslöst. Det är nog därför jag blivit mer restriktiv med vilka jag talar med och om vad. Att skaffa vänner brukar man säga blir svårare ju äldre man blir, jag som alltid tyckt det vart svårt att skaffa goda vänner finner nu även dom ytliga kontakterna svåra. Även om jag så önskar att jag kunnat fördjupa min vänskap med personer som jag möter ofta så finner jag varken energi eller motivation att verkligen göra det.

Jag arbetade i nära 10 år som säljare, en roll som jag klarade av, då jag spelade någon annan än den jag egentligen var. Det var ett skådespel som jag själv tycker förtjänar en Oscar. Tyvärr så är jag inte den bästa på att hålla uppe fasaden och faller ofta tillbaka till trollets tendenser när jag blir trygg med någon. Kanske var det därför som mitt säljande gick bra till en början men efter något år med kontakt med samma kund så kom konflikterna försiktigt fram. Jag försökte få hjälp av min arbetsgivare i några år men eftersom det här var innan jag fått någon diagnos och utredning så förstod jag inte själv vad som egentligen hände.
 
Att inte kunna hålla uppe fasaden är för övrigt något som hindrar mig rätt frekvent numera. När jag börjar känna mig trygg med en relation till någon, ny kollega, ny vän, ny chef, eller ny kund så släpper jag fram trollet mer och mer. Jag vill ju egentligen inte vara någon annan än mig själv och jag är tyvärr inte den lättaste att vara i närheten av ibland. Kanske är det därför som jag har svårt att hitta ett meningsfullt arbete som blir långvarigt.
Att ha ett socialt handikapp och samtidigt försöka vara korrekt i ett socialt sammanhang är stundtals oerhört svårt. Jag kan närmast jämföra det med att ha dyslexi och försöka ta till sig en svår teknisk text. För mig blir det väldigt frustrerande stundtals och mitt psykiska välmående blir ofta påverkat negativt.
Det är viktigt att komma ihåg att autism är en spektrumstörning, och att personer med autism har olika styrkor och svagheter. Mina erfarenheter är inte generella utan många personer med autism har mycket att erbjuda när det gäller social interaktion, till exempel förmågan att fokusera på detaljer, att ha djupa intressen och att vara ärliga och lojala vänner. För personer med autism kan det vara till hjälp att arbeta med en terapeut eller tränare för att utveckla färdigheter inom social interaktion och kommunikation. Det finns också många stödgrupper och organisationer för personer med autism och deras familjer som kan erbjuda stöd och råd.
 

Leave a Reply