Att äta en balanserad och varierad kost är viktigt för hälsan, men för personer med autism kan selektivt ätande och svårigheter att uppleva och uttrycka hungriga känslor utgöra en utmaning. Sensoriska och kommunikativa svårigheter kan påverka både kostvanor och måltidsrutiner. I dag funderar jag närmare på hur mat och hunger påverkar personer med autism och vad som kan göras för att hjälpa till att säkerställa en hälsosam kosthållning
Selektivt ätande är vanligt bland personer med autism, och det kan vara en av de mer utmanande aspekterna av kosten för personer med autism. Selektivt ätande kan definieras som en begränsad kosthållning som begränsar valet av livsmedel baserat på smak, konsistens, färg, lukt eller andra faktorer. Det är vanligt att personer med autism har en begränsad kosthållning som består av ett fåtal livsmedel eller matvarugrupper. Personer med autism kan ha svårt att känna av eller uttrycka hungriga känslor på samma sätt som personer utan autism. Detta kan vara på grund av sensoriska eller kommunikativa svårigheter som är vanliga för personer med autism.
Sensoriska svårigheter kan göra att personer med autism upplever mat på ett annorlunda sätt än personer utan autism. Till exempel kan vissa livsmedel orsaka obehagliga sensoriska upplevelser, såsom starka smaker eller obehagliga texturer. Detta kan göra att personer med autism har mindre aptit eller undviker vissa livsmedel.
Det är viktigt att ta hänsyn till dessa svårigheter och arbeta tillsammans med personer med autism och deras närstående för att säkerställa att de får tillräckligt med mat och näring. Det kan vara hjälpsamt att etablera en regelbunden måltidsrutin och ge tydliga instruktioner om mat och måltider. Det kan också vara till hjälp att erbjuda olika livsmedel och texturer för att hjälpa personen att utveckla en bredare kosthållning.
Jag som har svårt med vissa konsistenser undviker mat såsom kokta ägg, gröt och liknande men det är samtidigt något som går att öva upp när man blir medveten om sin autism och sina svårigheter. Att jag kan äta gröt utan kväljningar idag är ett bra exempel, men det innebär ju inte att jag njuter av “tomtegröten” till jul.
Selektivt ätande kan påverka hälsan negativt genom att begränsa intaget av viktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler. Det kan leda till undernäring, övervikt, gastrointestinala problem och andra hälsoproblem.
För personer med autism kan selektivt ätande också ha en social påverkan eftersom det kan begränsa möjligheten att delta i sociala sammanhang som involverar måltider. Det kan också orsaka oro för föräldrar och vårdgivare, och kan bidra till stress och frustration för alla inblandade.
Jag har dock i alla fall en sak gemensamt med min mamma, vi känner inte att vi blir hungriga. Jag vet inte ifall hon hade svårt att känna sig mätt men det har jag. Hon berättade det liksom i förebigående några gånger och då tänkte jag inte på det men jag har funderat på det dom senaste åren. För min egen del så brukar jag inte märka att jag är hungrig förrän blodsockernivån blivit så låg att jag börjar vara trött. Tro inte att jag är hungrig, nej det märker jag först när maten börjar komma ned i magen. Hoppas maten smakar bra och är lockande, annars svälter jag antagligen. Nu är svält inget jag kommer att behöva vara orolig för i min närmsta framtid, jag har nämligen vart överviktig i hela mitt liv. Och det är egentligen inte så konstigt, jag äter konstant för mycket då jag inte bara saknar hungerkänslor, utan också förmågan att känna när jag är mätt. Jag kan äta utan några som helst bekymmer till min mage är så full så jag börjar vara illamående (Ja det händer lite då och då). Konsekvenserna av att inte känna sin mage kan bli långt gående. Det är inte bara lite extra fläsk utan övervikt ger andra biverkningar såsom ont i knän och rygg.
Av den anledningen så har jag medvetet börjat arbeta med att minska mina portioner dom senaste åren, ibland funkar det och ibland inte. Jag har i en tidigare artikel nämnt att jag räknar kalorier och när jag har energi i vardagen så är det ett ypperligt sätt för mig att begränsa hur mycket jag äter. Men den viktigaste faktorn för mig är nog ändå att jag inte tar den där extra portionen och jag lastar inte tallriken proppfull med mat längre, jag försöker ta lagom med mat och vara nöjd med det.
Därför är det nog tur att jag inte älskar all mat, då hade jag nog rullat fram. Jag har svårt för vissa konsistenser och smaker. En dallrig äggstanning är inget för mig och vissa dofter och smaker får mig att känna mig illamående. Jag övar mig konstant på ny mat så idag är jag inte där jag var som ung, men visst nog undviker jag fortfarande ägghalvor och andra delikatesser.
Det finns flera strategier som kan användas för att hjälpa personer med autism att utöka sin kosthållning, inklusive att gradvis introducera nya livsmedel, ändra smak och konsistens på befintliga livsmedel, och arbeta med en dietist eller annan hälsoprofessionell för att säkerställa att näringsbehoven uppfylls. Det är viktigt att notera att det finns individuella skillnader och att det kan ta tid och tålamod för att hjälpa personer med autism att utöka sin kosthållning.
 |
| En balanserad måltid enligt vissa:-) |
Att hantera selektivt ätande och avsaknad av hungriga känslor hos personer med autism kan vara en utmaning, men med rätt strategier och stöd kan det vara möjligt att hjälpa till att utöka kosthållningen och säkerställa tillräckligt intag av näringsämnen. Det är viktigt att arbeta tillsammans med personer med autism och deras närstående för att identifiera individuella behov och önskemål när det gäller mat och måltider. Genom att skapa en trygg och stödjande miljö kan personer med autism ha större möjlighet att utveckla en hälsosam relation till mat och måltider.
Leave a Reply