Hur fungerar det egentligen när man ska vara ledig och har autism?
Solen skiner, fåglarna kvittrar och lukten av tallskog fyller luften när jag öppnar dörren till min lilla stuga i Lappland. Jag kan redan känna hur stressen från vardagen börjar släppa och hur mina tankar sakta börjar gå från “to do-listan” till “to don’t-listan”.

Att vara ledig när man har autism är som att ta en semester från sig själv, fastän man fortfarande är sig själv. Det är som att lägga hjärnan på en solstol och säga “Nu är det din tur att slappna av”.
För mig är sommarstugan ett andningshål, en plats där jag kan vara precis den jag är utan krav, förväntningar eller sensoriska överraskningar. Här behöver jag inte oroa mig för att ljuden ska bli för höga eller att ljuset ska vara för starkt. Det är som att jag har en inbyggd filterfunktion som automatiskt ställer in sig på “lugn och ro” så fort jag kliver över tröskeln.
Visst, det finns fortfarande saker att göra här. Jag behöver fortfarande planera och organisera min fiskeutrustning, hugga ved, laga mat över öppen eld och se till att naturen inte får för sig att hälsa på. Men det är en annan typ av aktivitet, en som inte stressar mig utan snarare ger mig en känsla av tillfredsställelse.
Jag tror att det är något med naturen här uppe i norr som hjälper till att balansera mitt sinne. Kanske är det den vidsträckta tystnaden eller den klara, krispiga luften som får mina tankar att ordna upp sig som legobitar på en bricka. Eller kanske är det bara så att naturen inte bryr sig om min autism, den bara finns där och låter mig vara.
Att stugan ligger aningens avsides med få grannar som vill komma och vara social skapar dessutom stundtals flera dagar på raken utan några som helst sociala interaktioner. Att koppla bort från alla sociala interaktioner kan ibland vara det enda jag behöver.

Så när jag sitter här på altanen med en kopp kaffe i handen och ser solen där lågt på himlen, känner jag mig tacksam. Tacksam för den här stunden av frid och tystnad, där min autism inte är ett hinder utan en del av den fantastiska världen jag lever i.
Så om du någonsin känner dig överväldigad av vardagens krav och behovet av att slappna av, kanske du också borde överväga att ta en tur till en sommarstuga i Lappland. För ibland är det bara där, mitt i den orörda naturen, som vi kan hitta den sanna avkopplingen vi söker.
Så packa din ryggsäck, ta med dig ditt sinnes lugn och ge dig iväg till den magiska världen av Lapplands sommarstugor. Jag lovar att du inte kommer att ångra dig. Nu behöver ju inte din oas vara i en sommarstuga i Lappland utan kanske någon annan stans, berätta det gärna i en kommentar här nedan.
Leave a Reply