Att vara social på ett webbforum eller i ett socialt medium kan vara oerhört tillfredställande för trollet. Man får en interaktion som inte är allt för snabb och man kan svara och reagera på andra människor i egen takt. Men med det sagt så är inte saken biff. Jag har benämnt mig själv som ett troll flera gånger i bloggen och det är här den synen grundar sig.
Nät-troll är en term som används för att beskriva en person som avsiktligt skapar konflikt, provocerar och stör på internet och sociala medier genom att posta stötande, ofta irrelevant eller irrelevant innehåll. Nät-troll kan också använda sig av personangrepp, hot, trakasserier och andra former av negativt beteende mot andra användare på internet. Deras syfte kan vara att få uppmärksamhet, skapa kontroverser eller bara för att ha kul på andras bekostnad. Nät-troll kan också vara en del av en större grupp av människor som samarbetar för att sprida hat och desinformation eller för att störa en viss online-community.
Jag kom på mig själv för några år sedan med att vara ett nära på äkta nät-troll. Jag fick nämligen mest ”belöning” när jag var på gränsen till kontroversiell. Att min diagnos gör mig rak och ofta ganska okänslig gör inte saken bättre. Med belöning så menar jag naturligtvis tillfredställelsen av att bli bekräftad som människa. När man är på gränsen och även när man passerat gränsen till att vara kontroversiell så får man massor av uppmärksamhet på nätforum och i sociala medier. Nu är det kanske inte den uppmärksamheten man vill ha men i brist på positiva gensvar så är negativa precis lika tillfredställande när man är på nätet.
Jag är naturligtvis inget äkta nät-troll då jag inte avsiktligt skapar konflikter eller provocerar men jag inser idag att jag har gjort det oavsiktligt för att nå min belöning, att få uppmärksamhet.
Jag läser olika forum för autism och autistiska personer med jämna mellanrum och har för länge sedan insett att det finns många med diagnos som är där på gränsen för att vara nät-troll. Det är sannolikt inget som den som har diagnosen tänker på, men likafullt så hamnar man i gränsvärlden mellan troll och hjälpsam. Man formulerar sig ofta på ett sätt som kanske fungerar när man har diagnosglasögonen på sig men när man sitter som en vanlig Svensson på Aftonbladets kommentars sida så ser man samma kommentar med andra ögon och tänker säkert att den där är mest där för att provocera. Jag som läste Flashback i några år insåg att många av “experterna” som kommenterade där antagligen gör det utifrån sitt specialintresse men deras kommentarer kan snabbt bli kränkande då man inte riktigt klarar av att kommunicera på ett eftertänksamt sätt.
Det var den här insikten som gjorde att jag började fundera på hur många nät-troll som egentligen har en diagnos och min åsikt är att väldigt många av dem är diagnoser eller odiagnostiserade diagnoser. Kanske är det så att man som troll av naturen är dålig på det sociala samspelet och därför trånar efter mera socialt samspel, särskilt om man avskärmar sig från sin omvärld genom att vara socialt besvärlig. Jag vet att fallet är sådant med mig och jag är även medveten om att det är en typisk del av min diagnos. Att då vara ett ”nät-troll” så får man en dos av socialt samspel, och även om det är av negativ karaktär så är det bättre än inget alls.
När jag blickar tillbaka till många av mina gamla inlägg med insikten om min egen diagnos så inser jag att mitt eget sätt att utrycka mig på har vart otroligt klumpigt många gånger. Jag förstår vad jag menade då jag tar på mig diagnosglasögonen men inser att jag är en provokatör av stora mått när man läser mina ord och försöker förstå den underliggande meningen.
Det är kanske just det som är grejen, den underliggande meningen som dom flesta snappar upp utan att tänka på det. Men jag med min diagnos behöver massor av tid och fundering för att förstå om det finns någon annan andemening i ett inlägg. På samma vis kan mina inlägg som jag skrivit “rakt och tydligt” lätt tolkas till något helt annat.
Jag önskar att jag med detta kunde be alla som jag trampat på tårna om ursäkt, men det är en rätt dålig ursäkt. Jag kan bara försöka att bli ett snällt troll i framtida sociala kontakter, både på nätet och IRL.
Leave a Reply